Jag är ingen sån som gör om hemma stup i kvarten. Blir jag nöjd med något så får det vara så år ut och år in. Och blir jag inte nöjd ... så blir det så får det vara så ändå, ha ha. 1999 gjorde vi vårt sovrum. Tapeten med rosa blommor var utsedd sedan länge. Lamporna från Ikea låg och bara väntade på att bli uppsatta. Det skulle vara en gammal soffa omgjord till säng, jösses vad vi letade efter en sån innan vi slutligen fann den på svärföräldrarnas vind. Likaså pottskåp skulle vi ha, lapptäcke och en hylla ovanför sängen. Allt lutades av, golvet slipades och lyckan var gjord.
Ett antal år senare målades möblerna vita. Det rosa/grön/vita lapptäcket med spruckna sömmar byttes till ett i beige och vitt, och ännu senare till ett helvitt. Jag har fortfarande inte tröttnat på tapeten så den har klarat sig från hinken med vitfärg som drabbat de flesta andra rum. Men det jag tröttnat på är hyllan över sängen. Eller rättare sagt det som står på den. Blekta foton på barnen som små. Tavlan köpte jag på loppis för många år sedan, tycker jättemycket om den och den skulle egentligen inte vara här som en enorm blaffa, men jag lät den stå där tills vidare. Hm. Och där blev den kvar.
Jag har ju en del ramar i gömmorna, kanske dags att skrida till verket ...
1 kommentar:
Där är vi lika, när jag får till inredningen bra ändrar jag inte. Jag tycker ni har ett jättemysigt och fint sovrum.
Kramar
AnnaMaria
Skicka en kommentar